Det kommer, det kommer



Vi har försökt, både torsdag och fredag, men vi måste tydligen träna lite till
.;)





Bild på Janne!

God morgon! :D

Hur jag träffade Janne



Tack, vad gullig du är! Och fint namn har du också! ;)

Det är inte så privat hur Janne och jag "träffade" varann. Jag var väldigt aktiv i bloggen för ett par år sen och vi var flera som "pratade" med varann dagligen i kommentarerna. Plötsligt en dag dyker det upp en MAN och börjar skoja med oss. Mannen var Janne och efter en hel del kommenterande (i några månader) började vi mejla varann.

Nu kommer jag inte ihåg riktigt, men jag tror det gick ett år innan vi sågs första gången. I och med att vi bägge är singel tycker vi det är trevligt och roligt att umgås över flera dagar. Det är så mysigt att ha någon att göra vardagliga saker med, som att handla, göra mat, gå promenader eller slöa i soffan. Vi gillar att slappa på samma sätt och det gör det extra mysigt att umgås. Och så brukar vi ta en liiiten fest första kvällen.

I kväll kommer Janne! Mimi och jag kan knappt vänta!


God morgon! :D

Jag vill tappa hakan

Kissie är inte rolig längre, hon har ju blivit snäll. Gossips har egentligen inget "gossip" att komma med och Bloggkommentatorerna är så vinklade att de verkar vilja uppröra mer än de vill kommentera bloggar. Paow känns lite väl omogen och Blondinbella bara jobbar. Kenza skiljer klart mellan privatliv och blogg och Hugo är inte helt min stil. Lady Dahmer är verbal, men det blir för aggressivt. Kostdoktorn läser jag, men det handlar om mitt intresse för LCHF.

Dottern skriver numera inte om mer än jag redan vet. Men om det beror på att bloggen har ändrat sig eller att hon berättar mer för sin mamma vet jag ej. Eller jo. Det vet jag. ;)

Det borde komma en spännande nykomling snart. En ung, smart och outstanding person. Frågan är om jag orkar vänta. Och de där skitbra seriösa bloggarna (som det faktisk finns många av) läser jag inte. Jag behöver lite annorlunda input när jag surfar runt. Gärna ungt, galet och sånt som är på gränsen till vad som passar sig. Något som får mig att tappa hakan och skratta.

Jag vill bli GLAD när jag läser bloggar.

Jag fick ett mejl jag vill dela med mig av

Hej, jag läste om ditt inlägg om den hunden som sprang fram till dig och din söta Mimi. Jag vill jättegärna dela med mig av denna tragiska historia om vår lilla hund som blev ihjälbeten, av just en lös hund.

Min syster var ute och gick med vår lilla söta  Pepsi en kväll i skogen där vi bor. Helt plötsligt dyker en stor blandras hund upp utan koppel och halsband och först tar tag i Pepsi, bet hon så hårt att hennes hjärta flyttades, lungorna punkterades och hunden bet även min syster i händerna och armen. Allt för att få tag på vår älskade lilla hund. Min syster skrek allt vad hon kunde, och då kom den helvetes ägaren till hunden som bet Pepsi svårt, utvinglandes genom skogen jätte full och gjorde INGENTING, hon stod och kollade på. Min syster skrek och skrek så våran pappa hörde det, och då sprang vi alla ut och jag tog Pepsi i famnen, våran mamma ringde vetrinären, polisen och min pappa gjorde sig nästan olycklig den kvällen.

Min syster la Pepsi i min famn för jag skulle lugna hon, vi båda var helt blodiga och skräcken i hennes ögon kommer jag aldrig glömma. Mina föräldrar tog Pepsi och kördet till vetrinären, polisen kom hem till oss och sedan åkte min syster in till akuten. Jag var i sån stor chock att jag började storstäda hela huset. Torka bort all blod från mig själv, golvet och grät för jag inte kunde gör något. När polisen kom så tog dom uppgifterna, frågade vad som hade hänt  och så vidare. Jag sa till dom att åka hem till dom ägarna och ta dem för dom just hade kört fulla. Men polisen kunde inget göra. Sen körde dom igen. Hela natten och dagen därpå väntade vi på svar från vetrinären.

Pepsi avled av skadorna. Jag har ännu inte kommit över det.

Nu kommer jag till den absoluta skräckfyllda saken. Att ägarna till den hund som bet ihjäl vår Pepsi har trakasserat oss (mig och min syster) väldigt hårt, dom kör fulla, deras hundjävel har dom lös ännu, och den lever. Och dom är skyldiga oss pengar som dom inte har betalat för alla skador. (Vi skiter i pengarna, men dom har alltså INGET straff för denna händelse), mer än att hunden ska ha munkorg, vilket den aldrig har. Den aggressiva stackars hund som lever med två alkoholister, har bitit 12 hundar nu men "bara" bitit ihjäl vår älskling. Folk polisanmäler men inget händer.

Idag kan jag inte gå ut med mina hundar själv. Jag har inte gjort det sedan den kvällen. Jag vågar inte cykla hem själv på kvällen för jag är rädd för dom. Den friheten jag hade med mina hundar innan är som bortblåst. Ska det vara så? Är inte lagarna i Sverige sjuka ibland? Jag är så besviken och tom.

Jag ville dela med mig av denna till dig för jag vill att folk ska akta sig (precis som du gjorde). Jag vill inte läsa att fler hundar skadas. Jag tycker det är hemskt att inte folk kan ha koll på sina djur och att hundarna skadas så mycket för att ägarna är idioter.

Detta hände för ett par år sen. Min syster mår bra, men ärren är kvar. Saknaden är enorm. Jag hoppas att den stora hunden som ni träffade på inte kommer göra någon skada.

Sscccchhh..


Det här var inte i kväll. (Inte i går heller :D).



Och inte det här heller.



Tusen tack alla gulliga som hjälpte mig att idiotförklara idiotkommentatorn som jag försökte idiotförklara i förra idiotiska inlägg. Sånt känns idiotiskt bra! Gulliga ni!


Heja julbord! Natti natti! :D

WTF








Man måste ju variera sig

Jag skriver inte detta för att jag har dåligt samvete, men mer för att ingen skall känna att jag har "svikit" dem. Jag har inte kommenterat i andras bloggar på flera månader (dottern och Gun är undantag). Tidigare gjorde jag det dagligen och gick på återbesök i tillägg till de jag hade på Bloglovin. Det var jätteroligt och jag höll nog på med det i nära två år.

Jag är inne i en period när jag inte känner för att sitta vid datorn så mycket och jag har så mycket annat som sker runt om mig. Jag har fått Mimi, jag håller på att amalgamsanera och jag tycker allt flyter på utan att jag får tid över.

Plötsligt får jag säkert lust och tid igen, men så länge jag enbart känner för att lägga ut blogg-inlägg så håller jag mig till det. Det är inte så att enbart DU är den jag inte kommenterar hos längre.

Det är också skönt att inte förvänta sig en massa kommentarer och inte känna att jag "måste" hälsa på hos andra. Min blogg fungerar just nu mest som en dagbok för mig själv. Sen är det självklart kul med alla ni som läser och alla som kommenterar.

Och i och med detta borde ingen ta illa upp. Att jag har försvunnit som "kommentator" är som ni förstår inget personligt. Det är bara jag som njuter av allt annat som livet har att erbjuda.

Kryper till korset


Jag får väl krypa till korset. Jag har aldrig laddat ner en app och tänkte att det behöver inte jag. Men nu har blogg.se fått en egen och det är kanske på tiden att "tanten" lär sig.

Hur gör man? Låtsas att du pratar med en som aldrig har sett eller hört om en app i hela sitt liv. Då finns det en liten chans att jag fattar.

Den här sidan kommer man till när jag klickar på länken för appen.

Roligt med respons

Jag uppskattar när läsare återkommer och berättar. Det är överhuvud taget roligt med respons, men det tycker väl alla? Den här kommentaren fick jag i dag:




Ja, det gör riktigt ont första gången, men om man därefter epilerar en gång per vecka hinner inte många hårstrån växa ut och då gör det betydligt mindre ont. Dessutom verkar hårsäckarna vänja sig och så känns det knappt. För de som är vana vid att noppa ögonbryn: Visst gjorde det skitont de första gångerna? Och visst gör det inte ont efter X antal gånger? Så är det med epilering också.

(Of couse! Jag läser OCKSÅ hennes blogg. Den är rätt bra faktisk. ;))

Jag ser er

När man börjar kolla så känns det lite skumt. Till ex har jag X antal besökare på min blogg från Oslo och det är bara ett par stycken jag känner till. Är det någon jag känner från gammalt av som har hittat hit? Ni får gärna ge er till känna.

Sen har jag en X-kompis som bor i en "inte så stor stad" här i Sverige som pga sitt sätt att läsa genom min blogg avslöjar sig. Så "Hej! Gamla kompis!" du är tydligen trogen din gamla Internet-leverantör.





Och från dessa länderna var det i går EN besökare från varje land. Det hade varit kul att veta vem ni är? Utöver det hade jag besök från Grekland, USA, Tyskland och alla länderna i Skandinavien. Eller förresten, Danmark saknas. Jag är tydligen inte poppis där. Det gör inget, jag fattar inte vad de säger ändå.

Google Analytics är rätt roligt att leka med ibland.

Jag fick en kram av Blivande



Yes! Ia (http://kajsalisa.blogg.se) har varit hos mig på fika. Och hon hade Blivande med sig. Jättetrevligt var det och extra speciellt blir det när man lär känna varann via bloggen och bor så långt ifrån varann att man tror man kanske aldrig kommer att träffas i verkliga livet.

Men det gjorde vi! Och det är jag glad för! Dessutom stal jag en kram av Blivande också när de gick. ;)

Bloggtips

En del som läser bloggar och kommenterar klickar sig vidare in på någon annans URL som har kommenterat. Jag har en blogg-kompis som är starkt synskadad och som inte lämnar rätt URL alltid. Jag är impad av att hon bloggar och kommenterar.

Nyligen fick hon en ledarhund som heter Iza och om du är nyfiken så kan du hoppa in till Claudia HÄR.

Jag håller med och jag håller inte med




Jag har funderat rätt mycket på just detta och det är inte oavsiktligt att jag bloggar som jag gör. Jag förstår poängen och jag har full respekt för åsikten. MEN! Precis som att Egoina är en motvikt mot resten av bloggvärlden när hon bloggar om ostbågar och lår som går ihop, har jag valt att blogga om allt det som vi runt 50 inte brukar prata högt om. Vi skall utåt sätt vara så ordentliga att vi säger att vi tar ett glas vin när vi tar tre.

Det finns två sidor av saken. Jag håller med dig i att det kan påverka vissa negativt, men jag tror samtidigt att det kan påverka andra i samma ålder som mig till att inte känna att de behöver dölja att de lever livet. Jag vill också gärna att unga skall förstå att man har roligt även när man blir "gammal". Inte därmed sagt att man måste dricka alkohol, men jag inbillar mig att min blogg har balans.

När det är sagt, så fattar alla som läser min blogg relativt kontinuerligt att jag gör allt för att äta sunt, jag tränar mycket, försöker hitta mål och syfte i livet och har både lägenhet och jobb jag stormtrivs med. Ser man till helheten hoppas jag att inte folk går runt och tror att jag går på fyllan varje helg. Inte ens när jag bloggar om att det är fest är jag (nödvändigtvis ;D) salongsberusad när jag lägger mig.

Är det okej att blogga om att "ikväll är det party"? Eller borde man hålla sig till "vad gott det skall bli med ett glas vin till maten"? ÄR det fel att festa till när man är 50? Om inte, varför skall man inte kunna vara öppen om det?

Det kan vara intressant att höra hur ni tänker och tror. (Inte om mig, men om ämnet. :D)

Vad fan är det med folk

Jag kan inte riktigt släppa detta med att Kissie ligger på sjukhus och alla elaka kommentarer hon får.

Det har kanske inte ALLS med hennes diet, vikt eller silikonbröst att göra. Kanske tjejen har någon livshotande sjukdom eller en åkomma som kan göra henne handikappad för livet?

Hur fan kan man ens tänka "hon får skylla sig själv"? Så jävla dålig stil!

En sak till, OM det nu har med hennes lite väl extrema leverne att göra: Är det ingen som har tänkt på att tjejen måste må skitdåligt i och med att hon lever som hon gör? I blogg-världen är vi så distanserade till varann att vi tappar greppet (tydligen). Hade det varit granntjejen det handlade om, så hade inte folk reagerat så.

Så kallt, så fullständigt befriat från empati och jävligt skamligt.



Jag svarar på kommentarer under samma inlägg.

Trist

Kissie har hamnat på sjukhus efter att ha kollapsat i stan. Det kryllar av kommentarer som "Skyll dig själv" och "Det borde du väl ha fattat, du som inte äter". Det kryper i kroppen på mig. Hundratals unga människor skriver så här, hundratals unga människor skulle få jävligt dåligt samvete ifall hon visar sig vara allvarligt sjuk.

Vett och etikett hör tydligen inte hemma i den världen.

Allvarliga problem för en bloggerska

Jag hade problem med att komma ut på Internet (har Tele2 - mobilt bredband) och sen när jag väl kommer ut är det vissa sidor jag inte får upp, till ex Facebook. Är det fler som har problem? Inbillar mig att det kan ha med Tele2 att göra, för när jag skulle skicka ett sms (har Tele2 på mobilen också) så gick det inte på en gång. :(

Uppdatering kl 17.44:
Så typisk! Så fort jag har beklagat mig i bloggen funkar det. :D

Skomakare Gun

Hahahahaha! Dottern har länkat till Gun och jag tycker det är hysterisk kul att
se kommentarerna som haglar in.

På Hönö äter man Hönö-kaka


Krulli, Lajke och en snubbe. :D

Mer foto och mer info kommer sen, - nån gång.

Jag gillar de som är lite galna..



..och hon som har sent mig denna "mustaschen" är liten galen. Hon skrev nämligen om hur hennes hund luktade illa och jag svarade med att "det är väl bara att hålla andan och mysa med hunden ändå".

Summa summarum så fick jag ett prov per post i dag. Hahaha, galna Thakock!

Jag är Miss Lyckad




Alla som har en blogg inom kategorin "Miss Lyckad"
räcker upp handen. :D

Jag har träffat Fnulan


Kolla vad söta de är! Det är Fnulan och hennes yngsta dotter, Mira.
Jag passar på att hälsa till Cornelia också, som är storasyster till Mira
och ett fan av Egoina (vem nu HON är, men hon bloggar visst! ;D).




Charmiga Mira skulle på läkarbesök på lasarettet i Landskrona
och Fnulan frågade mig om vi skulle ta en fika, så det gjorde vi.



Får ni möjligheten att träffa Fnulan IRL så rekommenderas det från hjärtat. Hon är underbar! Lätt och rolig att prata med är hon.

Vi pratade lite om hur det är att träffa någon man tror man "känner" därför att man läser varandras blogg och att vissa är som man trodde och andra inte. Rätt roligt var det när hon slog spiken på huvudet och sa att jag var mer blyg IRL än hon hade föreställt sig. Jag fick en funderare där, även om jag är medveten om det och på hemvägen fick jag satt ord på varför jag verkar lite blyg ibland.

När sanningen skall fram har jag jättebra självförtroende, men en taskig självkänsla och det är nog det som märks.

Så nu vet ni att jag inte är perfekt, för ni trodde det innan, eller hur? ;D

Jag hade den äran



Jag har varit ute på äventyr. Det startade med att Claudia klädde av sig och klämde åt brösten rejält och det fortsatte med thai-mat och öl och whisky.  


Om jag skall vara en "riktig" mamma blir texten så här istället:

Claudia frågade mig om jag ville hänga med henne när hon skulle på lasarettet i Landskrona och ta mammografi. Så jag mötte upp där och följde med henne in. Därav detta med att klä av sig och klämma brösten. Sen ville vi på Basilika, men där hade vi lite otur. De har stängt på måndagar, så vi tog China Palace istället. Där drack Claudia en öl och jag en whisky (och vatten). Så visst var det inte så farligt ändå? Men om man vill kan man vinkla det mesta till att låta värre än vad det är. Det brukar jag tycka om att göra. ;)

Tusen, tusen tack Claudia för en underbar eftermiddag. Jag gör jättegärna om det! Ha en fortsatt fin 40-årsdag med din fina man och gulliga döttrar!

GRATTIS!

Rea!

Jag tänkte faktisk tipsa om en sak. Tycker du att dina blogg-inlägg tar lång tid innan de dyker upp på Bloglovin? Jag har intrycket att det hjälper om man pingar sin blogg på http://bloggping.com/ direkt efter att man har publicerat ett inlägg. Längst upp på den sidan kan du också klicka in på "BloggVärde" och se vad de anser att din blogg är värd.




Hahaha - detta skall liksom vara Svorskanbloggen.




Och detta skall Em-bloggen vara värd.




Jag säljer bägge i ett paket för högstbjudande över 150.000:-. Intresserad?
Det är ett riktigt klipp ju! ;D

Det finns mer mellan himmel och jord än många andra ställen

Jag ryser. Jag mår illa. Jag tycker allt som oftast att blogg-världen är ett trevligt ställe att "umgås", men ibland fylls jag med fasa för vad vi håller på med.

Kissie & Co kritiseras för blogg-bråk och hur de hänger ut vänner och bekanta, men jag undrar jag. Är det inte ett snäpp värre att hänga ut sina barn offentlig? Och sen kommenterar folk och håller med skribenten för att de inte vet bättre. Problemet är bara att deras "empatiska" kommentarer sårar människor i omgivningen som väljer att vara privata om sitt privata.

Många fel har jag gjort och många fel kommer jag att göra, men att hänga ut min dotter i blogg-världen OAVSETT vad hon gör eller hittar på kommer jag ALDRIG att göra. Hon kan spotta på mig och hon kan försöka döda mig, det spelar ingen roll. Och skulle ni komma på mig att ge stöd till någon under ett blogg-inlägg där jag inte har fått alla fakta och alla sidors åsikter, så skäll ut mig!

Att välja sida skall man enbart göra när man vet allt, i blogg-världen vet vi aldrig allt. Glöm det!

Jag börjar känna lite lust

Ifall ni undrar så saknar jag er inte. Jag är nog på nåt sorts anti-blogg-humör, men att PMS är orsaken är uteslutet. Kanske det är klimakteriet? Men det kommer jag ju antagligen att ha i flera år! DET går ju inte!

Det är nog ingen fara. Det börjar redan pirra lite. Jag börjar känna lite för det igen. Tror jag. Snart.
Tidigare inlägg