Surt inlägg
Efter att ha testat min pH-balans i kroppen finns det ingen tvekan om att jag är sur. JÄTTESUR är jag! :D
För tre, fyra dagar sen började jag lassa in med bikarbonat och sen dricker jag citronvatten så det sjunger om det. Det kan ta 3-6 månader att "avsura" kroppen, men olika saker kan man märka nästan direkt. För min del märker jag att jag nu kan känna mig tom i magen utan att ha behovet av att äta. Tidigare kände jag mig alltid hungrig när den känslan kom. Och så kissar jag stup i kvarten - utan att blåsan egentligen är full. Det är ett typisk avgiftningssymptom. Med andra ord ett positivt symptom.
Man kan avsura sig med citronvatten, pH-kalk. magnesium/kalcium, Aloe Vera, bikarbonat och säkert många andra saker. Kosten betyder självklart också mycket. Många blir sura efter en antibiotikakur och sen hämtar aldrig kroppen sig igen (något man inte märker där och då) och så kommer små åkommor (eller stora åkommor) smygande som man inte förstår varför man får.
Eventuell betydelse av att vara sur i kroppen:
Oavsett om man väljer att tro på om det är viktigt att ha rätt pH-balans i kroppen eller inte kan det vara intressant att läsa om. Varför vissa menar det är viktigt går att läsa HÄR. Ett litet utdrag: "Det är individens inre terräng som avgör hur sjukdomsförloppet blir, från fall till fall. Alla som får HIV utvecklar exempelvis inte AIDS. Alla som smittas av vinterkräksjukan får inte samma förlopp, alla människor får inte allergiska besvär av pollen. Listan kan göras hur lång som helst".
Hur kolla pH-balansen?
Om man sen vill kolla sin pH-balans kan man köpa pH-remsor på Internet, betydligt billigare än på Apoteket, mer detaljerat resultat och just dessa kan mäta pH-balansen i både urin och saliv: HÄR.
När är man sur?
För att veta om man är sur behöver man veta vad man räknar för att vara sur. Det finns lite ner på sidan HÄR.
Tips!
Vill man bara testa själv och är bra på att känna efter förändringar i kroppen, kan man ju börja med att dricka mycket citronvatten. Flera om dagen och gärna en deciliter ren citron innan och efter varje måltid. Har du olika åkommor så kanske du märker skillnad utan att ens behöva mäta din pH-balans.
Heja Svorskan!
Fy sjutton vad jag mår dåligt. Jag är ju en sån som testar alla möjliga kosttillskott i hopp om att bli av med åkommor pga kvicksilverförgiftning.
Omega 3 är toppen. Dubbel dos i tre månader och sen normal högsta dos efter det resulterade i att hälften av håret jag hade tappat kom tillbaks.
Magnesium reglerar min mage och sömnen är betydligt bättre.
D-vitamin, K2, askorbinsyra, MSM och kolloidialt silver tar jag och växlar mellan Selen och Zink och inbillar mig att det är bra. Och nu då? Varför mår jag skit? Jo, jag har gett mig in på en tiodagars avgiftningskur med Zeolit. Den skall vara superb på att fånga upp tungmetaller i kroppen. (Jag orkar inte gå in på att förklara om de olika kosttillskotten. Googla eller läs mer här: http://www.hightechscandinavia.se/).
Jag är yr, illamående, okoncentrerad, icke-stresstålig, nära panikattacker och om någon säger "Buh!" till mig nu tror jag att jag kommer att börja gråta.
Tio dager. Jag är på femte dagen. Jag skall nog stå ut och om jag gissar rätt är det värst i dag, mitt i kuren.
Jag behövde vräka ur mig bara. Tyck inte synd om mig. Jag HATAR när folk gör det. Däremot får ni gärna visa empati och det görs bäst om man säger: "Heja Svorskan!". För jag SKALL bli så frisk som jag kan bli och detta är en piss i Mississippi om man jämför med allt "mående" jag har haft genom åren.
Heja! Heja!
På avgiftning
Jag håller på med något som skall avgifta kroppen. Typ detox. Om det är DET som gör att jag mår som jag mår, så är det värt det. I annat fall är det inte värt att må som jag gör just nu.
Har småvärk i kroppen, känner mig trött, men samtidigt härligt avslappnad och har inga problem med att gå långa promenader, träna och jobba. Konstig känsla. Jag är nog som befarad kvicksilverförgiftad - bland annat. Och sur. Inte jag, men kroppen. :D
Får se när jag kommer ut på andra sidan om detta var den underverksmedicinen kroppen behövde.
Öppet sinne för oliktänkande
Jag gillar att läsa nyheter och annat andra ställen än i dags- och veckotidningar utan att det för den sakens skull blir för långrandigt och tråkigt. Om det har en annan infallsvinkel än vad man vanligen ser i media är chansen stor att jag fastnar.
Just nu har jag snöat in på hälsogrejs:
vaken.se (särskilt under fliken "miljö & hälsa")
mentoronline.se (mycket affärsgrejs, men ibland kommer det guldkorn om annat)
2000-taletsvetenskap.nu (mycket om mat, hälsa etc)
..och så bara MÅSTE jag tipsa om en sida där man kan köpa hälsokostgrejs för billigaste pengen i skandinavien. De utlovar hittelön om du hittar någon som säljer billigare. Jättesnabba leveranser har de också och de finns på Facebook där man kan hitta massor av info om man är intresserad av sånt (nej, jag är inte sponsrad :D):
När man läser annorlunda/avvikande åsikter som går emot vad myndigheter och myndighetspersoner (som till ex läkare) tycker, så brukar jag försöka ha ett öppet, men kritisk sinne. Det är inte lätt. Ibland är jag (antagligen) för kritisk och andra gånger är jag naiv. Men det vidgar mina vyer och DET är kul. Kunskap är roligt när man inte känner att det måste finnas en facit och att man inte bestämmer sig för att det enbart finns EN sanning.
Det kallar jag inte forskning
Alltså, om Karolinska Universitetssjukhusets livsstilsmottagning är sponsrad av ett läkemedelsföretag börjar man ju fundera.
Mina funderingar resulterade i en framtida skepsis mot att skänka pengar till forskning. Tänk om de också får pengar från läkemedelsföretag? Det är ju som Kostdoktorn skriver att "man biter inte den hand som föder en". Med andra ord kommer jag inte att skänka en krona till någon forskning (cancer, hjärt/lung etc) som inte kan garantera mig att de inte får pengar från läkemedelsföretag eller andra som kan ha ekonomiska intressen av resultatet av forskningen. Den typ av forskningsresultat är noll värt. Synd.
Och synd att vi lever i ett samhälle där vi TROR vi får veta sanningar när så inte är fallet.
Mättande varm mat på tre minuter
Jag gör väldens BÄSTA tomatsoppa:
Handvispa ihop vispgrädde, ekologisk tomatpuré, Knorrs kalvfond, basilika och svartpeppar. Koka upp. Klart.
Gjort på tre minuter. Väldigt LCHF. Jag gillar att ha hårdkokt ägg i. Äter du inte efter LCHF kan du ju slänga i snabbmakaroner. Och ha franskt lantbröd med massor med smör på vid sidan om?
Raaaaap! :D
Noll kol(l)-hydrater
Jodå. Det går hur bra som helst att äta noll kol(l)-hydrater. En biff och en rejäl klick smör. Hur gott som helst. Och (antagligen) hur konstigt som helst för de som inte äter efter LCHF.
Så himla LCHF-gott
Jag hittar ingen rimmad fläsklägg utan konserveringsmedel, men kroppen får väl tåla lite skit ibland. ;)
Dagens middag var kokt rimmad fläsklägg, kokt blomkål, en rejäl klick crème fraiche och finriven pepparrot. Bortsett från koktiden för fläskläggen är det superenkelt och snabbt gjort. Man kan inte misslyckas!
Akut hungrig i Malmö
- Det är ju inte så farligt om jag tar en hamburgare på Burger King.
- Jag köper ju inte en hel meal. Bara hamburgaren. Ingen läsk.
- Det är brödet som är boven, jag kan låta bli att äta brödet.
- Smart! Det gör jag!
Ups! Det gick inte så bra. Jag svalde ursäkten. :D
Frukostlyx
I vardagen äter jag som oftast en LCHF-smoothie. Jag krossar frysta blåbär och hallon som jag blander med hälften Philadelfiaost och hälften ekologisk yoghert. Ovanpå brukar jag ha lite mandelflarn och kokoschips.
I dag lyxade jag till det. Kallrökt lax, äggröra och romsås - så gott!
Tryckande
Så! Nu har jag varit och tagit en massa blodprov. Jag såg till att de inte enbart tog det vanliga provet för blodfetter, men även APO-kvoten (mer tillförlitligt - särskilt när man äter efter LCHF). Jag har även fel på sköldkörteln, så det kollas också upp.
Och sen har jag (som ni ser på bilden) fått på mig en blodtrycksmätare som jag skall ha ett dygn. Varje kvart mäter den blodtrycket, men på natten är den lite snällare och gör det "bara" en gång i timmen. Det blir inte mycket till skönhetssömn. Jag kommer nog att somna sittandes på stolen på julbordet med jobbet i morgon kväll.
När kroppen är nöjd blir hjärnan det också
Jag har alltid haft smala ideal och vill egentligen väga 3-4 kilo mindre än vad jag gör nu. Så har det alltid varit. Innan jag började med LCHF kände jag mig aldrig nöjd. Jag var ständigt sugen på något, kände mig hungrig och tänkte på mat i tid och otid.
Jag bantade tidvis, svalt mig själv för att tvinga ner vikten. Om jag knappt åt på ett dygn försvann hungerkänslorna ett par dagar och jag kunde äta minimalt. Det kändes bra, för de dagarna kände jag mig "normal" i och med att jag inte tänkte på mat hela tiden.
Numera bantar jag aldrig. Jag väger mig knappt och bryr mig mindre och mindre om min vikt. Det är inte för att mina ideal har ändrat sig eller för att jag inte bryr mig om mig själv. Det är helt enkelt därför att nu känns min matlust och mitt matintag normalt för kroppen. Jag känner inte av att jag har ett störd förhållande till mat och jag tänker inte på mat i otid.
Flera LCHF-are har berättat att de känner samma sak. Att ens vikt inte längre är viktig med LCHF. Att man mår så bra och ens förhållande till mat känns så naturligt, att man köper läget - oavsett om man är nöjd med vikten eller ej.
Kanske många som äter kolhydratrik mat inte är så viktfixerade som man tror? Kanske är det mer som att man känner av att matlust och matintag inte är naturligt? Och att det är DET som gör att man hysterisk bantar och väger sig? För att försöka få kontroll?
Med LCHF har jag fått kontroll. Eller kontroll är inte rätt ord, jag har fått balans i kropp och hjärna.
LCHF - en sekt?
Väldigt ofta läser jag att LCHF-are verkar vara en sekt. Man får höra att det att diskutera med en LCHF-are känns som att diskutera med en sektmedlem.
Det är konstigt det där. När man är väl insatt i vad LCHF står för, så känns det tvärt om. Då känns det som att det är alla andra som inte har fattat. Antagligen kan det jämföras med att ha blivit religiös, man har fått en övertygelse och en tro och förstår inte att andra inte förstår eller inte vill försöka förstå.
LCHF är för mig ingen diet. I så fall har jag alltid ätit efter dieter. Tidigare valde jag bort fett och socker och valde light-produkter i alla dess varianter. Numera väljer jag det naturliga fettet, låter bli socker (kolhydrater i större mängder) och tillsatsämnen. Jag har alltid gjort val. Det är inte mer konstigt än som så.
Vi uppfostras med ett sätt att äta och då är det det som känns naturligt för oss. Att tänka om och sen välja ett annat sätt att äta är inte samma sak som att äta efter en diet.
Svenska staten och WHO rekommenderade hela folket att vaccinera sig mot svininfluensan. Något som senare visade sig att inte vara det bästa rådet. Livsmedelsverket har sina rekommendationer om hur svenska folket borde äta, det är inte säkert att det heller kommer att visa sig vara de bästa råden.
Flera motståndare till LCHF argumenterar med att det inte finns några långvariga studier på hur kroppen reagerar på LCHF. Men det vi VET är att sen 50-talet när människor började dra ner på fettet, äta margarin istället för smör och inta stora mängder kolhydrater, så har fetman i världen ökat mer och mer och i många länder pratar man om en fetma-epidemi.
Vi vet med andra ord att så som de flesta äter i dag inte är hälsosamt. Men vi vet inte hur det är med LCHF.
Jag väljer att äta så som JAG mår bra av. Jag mådde inte bra innan LCHF och jag kan inte annat än tolka det som att den kosten inte var bra för mig. Med LCHF mår jag mycket bättre, sover bättre, har mer energi och har kunnat trappa ner på mediciner.
Att inte känna efter på sig själv och att inte vara öppen för ny kunskap är idioti.
Vissa tycker att en LCHF-are argumenterar som en sektmedlem eller är fanatisk när man svarar för sig. Men när man skall bemöta någon som envist argumenterar med vad de är uppfostrade till att tro (när man ber om fakta så får man aldrig några klara svar), så är det svårt att undvika att låta så. Det finns massor av "fakta" för och emot. I slutändan handlar det om vad man väljer att tro på. Och även om vi inte tror lika kan vi faktisk ha respekt för att vi väljer olika sätt att leva.
Skall man argumentera när det gäller LCHF får man faktisk komma ihåg att man ifrågasätter andra människors sätt att leva. Det är oundvikligt att man inte tar det personligt. Och inte det minsta märkligt om det låter lite sektliknande (för en okunnig på området) när man vill förklara.
Dessutom finns det högar med människor som skriver kommentarer om hur farligt LCHF är, men när man tillmötesgår dessa kommentarer visar det sig att de har stängt öronen och är inte mottagliga för att argumentera på något annat sätt än att: "Men det har Livsmedelsverket sagt!". Ungefär som att Livsmedelsverket är Gud.
DET om något är väl ett sektbeteende.
I dag blev jag lyssnat på
Ja, då har jag varit hos min favoritläkare. Hon blev inte mindre favorit i dag. Hon är BÄST helt enkelt.
Hon kollade mitt öra och hittar ingen synlig inflammation, ingen vätska bakom trumhinnan eller annat konstigt. Men av olika skäl (orkar inte förklara allt) fick jag örondroppar och nässpray. Förstnämnde skall jag ta max en vecka och om inte det slutar vätska innan den tid, så måste jag dit igen. Nässprayen skall jag ta i 5-6 veckor med efterföljande hörseltest. Så var DET avklarat. Än så länge i varje fall.
Mitt blodtryck har varit förhöjt ett par år och trots att det var en akuttid jag fick, var hon snäll och kollade det också. Det är fortfarande lite högt, men hon (i motsats till bitch-läkaren jag har haft ett par gånger) rekommenderar inte alls att medicinera. Däremot kom vi överens om att jag drar ner betydligt på mitt saltintag. Jag är nämligen saltoman. En möjlighet är också att jag "lider" av vitrocksefftekten. Dvs att mitt blodtryck ligger högre än normalt så länge det tas på läkarmottagningen.
Efter en månad eller två med lägre saltintag kommer jag därför att få ha en blodtrycksmätare på armen under ett helt dygn och sen läser de av hur det har varit efteråt. Lite jobbigt blir det nog. Den "blåser upp" och mäter blodtrycket varje 20.minut på dagtid och en gång i timmen på natten. Men det är väl värt att få det undersökt ordentligt.
Jag känner mig så sedd och lyssnat på av denna läkaren. Samma läkare som jobbade häcken av sig för att jag skulle få genom min amalgamsanering (och hon lyckades!). Och samma människa som skickade mig till akuten när jag hade fruktansvärda magsmärtor (jag är en sån som inte klagar när jag har ont, gråter inte och försöker se "normal"ut. Hon genomskådade det och förstod hur jävligt ont jag hade). Underbara människa!
Nu håller jag tummarna för att hon inte planerar flera barn. Jag saknade henne under hennes mammaledighet.
Och så gillade hon mina glasögon skitmycket! :D
Akut tid
De ringde från Vårdcentralen i går och menade att jag inte skall vänta till den 13. med att komma dit. Så jag har fått en akuttid i dag kl 10.
Jag har Googlat lite mer och KANSKE är det öronkatarr jag har? Det är det enda jag kommer på där vätska rinner ur örat samtidigt som man INTE har ont. I så fall kan det vara att jag får remiss till sjukhus och att de sätter in ett rör (med lokalbedövning), något som skall vara snabbt fixat.
Annars får jag väl mediciner av något slag. Jag fick i varje fall tid hos min favoritläkare.
God morgon! :D
Sånt jag egentligen inte vill prata om
Det tar emot att svara på din kommentar. Inte för att det är fel på din kommentar, men för att jag skäms för att jag röker. Men sen kom jag på att det kanske är vettigt att blogga om detta. Självklart går myndigheter och hälsopersonell ut med att alla borde sluta röka och det har jag full förståelse för. Men det pratas aldrig om hur man kan göra det bästa utav det om man inte fimpar.
Ja, jag är rökare. Jag har rökt "i alla år". Jag röker inte inomhus. På sin höjd kan jag röka under köksfläkten, men helst inte. Jag föredrar att röka ute. Varje morgon lägger jag fram åtta cigaretter och det skall räcka på vardagar. I helgen tillåter jag mig 10-12 beroende på vad jag gör och vem jag umgås med. Jag röker "disciplinerat" och efter klockan.
Jag tror många tänker som dig, att man kan lika gärna skita i att leva hälsosamt - för man röker ju ändå. Jag är tvärt om. Jag försöker kompensera att jag röker med att leva så hälsosamt som möjligt utöver det.
Hälsosamt för mig är jämn dygnsrytm, bra nattsömn, mat som jag mår bra av (för mig är det LCHF), tränar 2-3 gånger per vecka (styrketräning) och går långa promenader med Mimi varje dag. Trots att jag är rökare är jag en anti-rökare. Jag välkomnade rökförbudet på krogen, jag hatar att jag stinker och jag tvättar mina kläder efter bara 1-2 dagars användning. Håret tvättas dagligen och jag tvättar händerna innan jag lägger mig på kvällen så att Mimi inte skall tycka illa om mig. ;)
Om man nu skall röka, så tycker jag att man skall medge för sig själv att det ÄR skit och att det inte finns några ursäkter. Jag har slutat i perioder, men tyvärr "glömmer" jag efter några månader eller ett år varför jag slutade och plötsligt sitter jag där med en cigg igen. Men jag har jobbat på att inte försvara mig och inte försöka bagatellisera vad jag håller på med.
Jag vet vem som inspirerade mig att vara så hälsosam som möjligt trots att jag röker. Det var tennisspelaren Boris Becker när han var på topp. Jag läste att han drack öl på krogen och att han rökte dagligen. En del år sen..
Det hade varit intressant om rökare hade fått info om hur man bäst kan göra och leva om man INTE fimpar. Den informationen finns ingenstans. Man skulle tro att risken för cancer, hjärt-/kärl-sjukdomar, KOL och dylikt minskar (åtminstone lite) om man röker lite mindre, lever så hälsosamt som möjligt och kanske finns det vitaminer, mineraler eller annat som en rökare gärna kan ta lite extra av?
Jag förstår dock att det nästan blir som att uppmuntra folk att fortsätta röka och ingen vill väl det.
Min största önskan vore att myndigheterna totalförbjöd alla medel med nikotin, både att sälja och förbruka. Då hade jag blivit tvungen att sluta. De perioderna jag inte har rökt har varit toppen! (Självmotsägande, men alla som har varit med om ett beroende fattar).
Jag vill rekommendera en bok: "Äntligen icke-rökare" av Allen Carr. Den kan hjälpa en att sluta röka och gjorde det MYCKET lättare för mig senaste gången jag slutade. Om inte hjälper den en i varje fall att tänka annorlunda på hur och varför man röker. Hur vi i vårt beroende lurar oss själva att tro att vi MÅSTE ha en cigg. Det måste vi inte.
Men be mig inte förklara varför jag tänder nästa cigarett..
Kilopris för enbart köttet eller hela paketet
Någon som vet om vikten som står på köttpaket är vikten på enbart köttet eller om förpackningen är medräknat? Vissa affärer har tyngre förpackningar än andra.
Jag är nyfiken och i går kontrollvägde jag nötbiffar jag hade köpt på Citygross. 790 gram skulle det väga. När jag vägda förpackningen inklusive biffar på min köksvåg vägde det 815 gram totalt. När jag sen vägde enbart förpackningen, vägde den 50 gram. Det betyder att jag fick 765 gram kött och inte 790 gram. Men det kan förklaras med vätska eller att min köksvåg kanske inte är helt exakt.
Men jag kommer att kolla flera gånger. Oavsett vart jag handlar. Särskilt Kvantum, de har tunga förpackningar..
Köper du oxfilé eller entrecote som är riktigt dyrt kan de vara mycket pengar att tjäna för affären och jag har aldrig sett att någon har ifrågasatt just detta.
Har DU kollat någon gång? Eller läst något om det? Finns det lagar och regler som säger att vikten på paketet skall vara enbart köttet? Eller är det tillåtet för affären att uppge vikten inklusive förpackningen?
Jag måste ha för lite att göra.. ;D
God morgon! :D
En dag blir två plus två fem
I mitt jobb (jobbar med ekonomi) så har man lärt sig att 2 + 2 = 4. Men utöver det så är det massor med fakta och regler som ändrar sig från år till år och man får hänga med i svängarna.
Läkare däremot verkar tro att resultat av forskning och statistiker är det samma som att 2 + 2 = 4, istället för att inse att det är samma sak som med "fakta och regler" i alla andra yrken. Det ändrar sig kontinuerligt.
Jag är SÅ trött på de läkare som är anti mot LCHF. Som tur är blir de färre och färre.
Jag skall boka tid på Vårdcentralen och vet vilken läkare jag INTE skall till. Och så vet jag en läkare jag VILL till, hoppas hon har kommit tillbaks från sin mammaledighet.
Smart Svorska
Jag var i hälsokostaffären och skulle köpa C-vitamin. Petig som jag är skall jag inte ha vilket som och innehållet är viktigt. Inga tillsatser eller sötningsmedel eller sånt skit får finnas. Trots min noggrannhet är jag tydligen inte särskilt påläst.
Svorskan: Sväljas dessa hela?
Tjejen i hälsokostaffären: Du kan krossa dem om du vill, men de smakar nog inte särskilt gott.
Svorskan: Det är inget sötningsmedel i eller hur?
Tjejen i hälsokostaffären: Nej, det är det inte.
Svorskan: <läser kritisk på innehållsförteckningen> Aha! Askorbinsyra! Vad är det?
Tjejen i hälsokostaffären: Det är C-vitamin.
Svorskan: Hahaha! Ja, DET är ju bra att det är i.
Kiss my ass eller släng dig i väggen, bitch
Jag var precis på mammografi. De hade en långtidsundersökning som jag inte tänkte vara med på, men när jag fick höra att de i så fall mäter blodtrycket (och tar ett blodprov) så slog jag till.
Min underbara läkare på VC vill ju att jag skall börja med blodtryckssänkande medicin därför att jag har högt blodtryck (en gång tog hon det efter att ha retat upp mig med kritik mot LCHF).
Nu när de tog mitt blodtryck på Mammografin låg det på 137/91. Gränsen för förhöjt blodtryck ligger på 140/90. Så lite högt undertryck har jag, men i det stora och hela ett helt okej blodtryck. Upp till 160/100 räknas det som MILD blodtrycksförhöjning.
Detta gör mig ännu mer säker på att det är rätt att inte lyssna på läkare och tro på mig själv istället. Tänk om jag hade lyssnat på bitchen på Vårdcentralen och numera tuggat i mig blodtrycksmedicin med alla de biverkningar det har?
Jag skall självklart kolla blodtrycket med jämna mellanrum, men jag tror knappast någon VETTIG läkare hade skrivit ut blodtrycksmedicin till mig i dag.
Fattar inte vad de läser under sin studietid. De kanske får kunskap, men de kan inte använda den.
Fan! Vad ARG jag är!
