Det är skrivit som en dikt från Gud till blivande föräldrar. I dessa dagar med tragedin i Norge tänker jag på alla mammor och pappor som har förlorat sina barn.
Jeg låner dere to en stund, et barn jeg har - sa Gud.
Elsk ham mens han er hos dere och gråt når han får bud.
Det kan gå et år, to år eller kanskje 18 år,
men til det skjer, la ham få gode kår.
Han bringer smil och glede med seg och blir hans opphold kort,
så lever minnene som en sol og puster sorgen bort.
Han kan ikke få bli her for godt, på jorden kan ingen bli,
men han har noe å lære dere før turen er forbi.
Jeg så runt hele jorden etter en lærer god
og fremst blant kvinner og menn så jeg dere to.
Vil dere gi all kjærlighet til denne lille venn
og ikke hate meg når jag tar ham tilbake igjen.
Jeg syntes jeg hørte dem si: Skje din vilje Herre kjær,
vi gleder oss til barnet ditt, om sorgen skal bli svær.
Vi gir ham ly og kjærlighet, den tid du Herre vil,
og takker deg for lykken vår, så lenge vi er til.
Og kaller englene på ham før noen tenkte så,
skal vi stå rak i sorgens stund og prøve og forstå.
"Hilsen fra en gammel mor"
Jag kanske är dum, men det var jobbigt att läsa norska. ;P
20:24:57
Fint och tänkvärt, även om jag inte tror på Gud. Det är nog en stor tröst att ha en gudstro när något sådant händer.
Robert: Det är en svårläst dikt även på norska, så du är inte alls dum.
Gun: Jag avundas också de som har en tro där de har en Gud att vända sig till eller en gemenskap. Även om jag inte tror på Gud som sådan, så tycker jag dikten är så vacker ändå. Jag har försökt översätta den till svenska, men det blir inte bra.
Åh, fick tårar i ögonen. Fattade inte allt till 110% men det mesta gick in i huvudet. Är inte troende alls, måste vara skönt att ha något sådant att falla tillbaka på.
Så vacker och tragisk dikt... och så passande i dessa dagar. Mina ögon tåras när jag läser, och nu skall jag gå in och krama mina barn lite extra!
Hoppas att det är ok att jag lånar den..?
Verkar skrivet av en mor som mist ett barn... Blir mycket rörande med alla som upplever sorgen i åtanke - vi har våra barn till låns...
KRAM!
Jag älskar kommentarer, men mest de snälla förstås.
